Ohs Bruks Järnväg - Rullande



Under sin tillvaro har föreningen samlat på sig en hel del fordon, både för trafiken och av museala skäl. Ånglok, motorlok, batterilok och godsvagnar har anskaffats; medan personvagnar har byggts på egen verkstad. Detta har sin förklaring i att det inte fanns några personvagnar för 600 mm spårvidd kvar i räddningsbart skick på 1970-talet.

[Ånglok] [Motorlok] [Personvagnar] [Godsvagnar]

Ånglok

Nr. 1

Detta nummer innehades av loket 'Mormor' från Domänverkets skogsbana i Böda kronopark, på norra Öland. OBJ fick loket deponerat hos sig 1970 och renoverade det. 1989 såldes loket av sin ägare Södra Stambanans museisektion till och hävde i samband med detta depositionen.


Nr. 2 'Emsfors'

Detta är ett lok av den så kallade feldtbahn-typen eller 'brigadlok' vilka byggdes i stort antal för den Tyska krigsmakten under 1:a världskriget.
Loken är åttakopplade tanklok utförda som våtångmaskiner med Stephensons slidstyrning. Efter kriget såldes många lok till industrier runt om i världen. OBJ's brigadlok användes dock aldrig i kriget utan såldes helt nytillverkade som överskottsmateriel. 'Emsfors' köptes av Emsfors bruk för trafik på deras järnväg till Påskallavik. När driften avvecklades köptes loket av OBJ och renoverades och har sedan dess gjort god tjänst i trafiken.


Nr. 3 'Tyska loket'

Liksom Emsfors är detta ett s.k. brigadlok. Lok 3 blev efter första världskriget kvar i Baltikum, och tjänstgjorde både i Lettland och Litauen innan det mot slutet av andra världskriget återfördes till Tyskland. Loket gjorde därefter tjänst hos de Tyska riksbanorna. Efter avställning köptes loket till Sverige av Hans Näckdal i Mårdsund som ämnade bygga upp en museijärnväg i norra Sverige. Loket var dock för tungt för hans bana så loket byttes 1983 mot OBJ's lok Nr 7 från Smedjebackens valsverk.


Nr. 4 'Polska loket'

Den här maskinen tillverkades 1944 för ett Polskt sockerbruk. Senare kom den att tjänstgöra på de Polska statsbanorna (PKP) tills OBJ köpte den därifrån 1975 för att ha som trafiklok. Loket har sedan inköpet använts flitigt i trafiken och är särdeles lämpligt som utbildningsmaskin då det har en rymlig hytt för att vara 600 mm-lok. På 80-talet fick loket en ny tender då den gamla hade tjänat ut. 1994 fick loket en ny tubsats och var tänkt att använda denna i ca 15 år men redan 1996 visade pannan på svaghetstecken varför loket ställdes av. Loket är nu klart efter en fullständig revision och har fått en ny panna.


Nr. 5 'Smedjebacken'

Loket tillverkades av Orenstein & Koppel och användes tillsammans med flera liknande lok av Smedjebackens valsverk på dess internspår fram till slutet av 60-talet. Efter 600-nätets avveckling tog OBJ över nr. 5 och 7. Nr. 7 byttes mot OBJ nr 3 'Tyska loket' 1983 medan nr. 5 under 90-talet börjat rustas upp för att bli trafikdugligt igen.


Upp igen

Motorlok


Nr. 6 'Ohs'

'Ohsaloket' är det enda kvarvarande loket från brukstiden i Ohs. Dess ursprungliga delar tillhörde ett ånglok som byggdes för Nättraby-Alnaryd-Elmeboda Järnväg (NAEJ nr 2, Motala Verkstad 148/ ombyggdes det till motorlok vid Kalmar verkstad. När NAEJ nedlades kom loket till Kosta-Lessebo Järnväg år 1945. Härifrån såldes det till Ohs bruk 1948, som 1952 skrotade sitt sista ånglok (Nästan: se 'Sputnik' nedan!). Det användes i trafik fram till 1967. När museiföreningen startade sin verksamhet var det 'Ohsan' som drog tågen de första åren. 1981-83 renoverades hon på Kalmar verkstad. Under åren har loket genomgått ett flertal motorbyten. Loket används f.n. sparsamt eftersom föreningen inte vill slita på det i onödan.


'Sputnik'

Detta är ett mekaniskt kuriosum vilket somliga kallar lok. Då bruket skrotade det 'gamla Tyska loket' behöll man en del av ramverket, på vilket man satte en motor, en växellåda, blindaxel och kedjedrift. Skapelsen benämndes 'Sputnik' och sattes i tjänst som brädgårdens växellok i Ohs. Troligen har detta lok växlat lite varstans på banan.
För närvarande är 'Sputnik' inte i varken driftdugligt eller presentabelt skick, men rykten om upprustning börjar surra bland de yngre aktiva...
Tyvärr har redaktionen ännu inte lyckats snoka fram någon bild av reliken.



Nr. 14 'Töttja'

'Töttja' är ett litet bensindrivet lok med en Volvo B16 motor och öppen hytt. Loket har gått i trafik på Töttja torvmosse innan det kom till OBJ. Numera används det till brandbevakningen efter ångtågen.



Nr. 24 'Gmeinder'

Gmeinder är byggt i tyskland av firman med samma namn. Liksom flera andra av föreningens motorlok har det använts av Nitro-Nobel på deras järnväg i Gyttorp. På Ohsabanan används loket flitigt i brandbevakning och verkstadsväxling samt mindre arbetståg. Loket har en något svårtillvänjd fram/back-växellåda men är i övrigt pålitligt och lättskött.


Nr. 27 'Gyttorp'

Loket är byggt av Simplex rail lim. i England för Nitro Nobels smalspårsbana vid fabriken i Gyttorp. Där gjorde loket god tjänst i många år, innan driften avvecklades. Loket köptes tillsammans med en systermaskin av OBJ. Simplexloken är mycket robusta maskiner med tvåtakts dieselmotorer och vevstart. Föreningen äger idag inte mindre än fyra Simplexlok varav ett är av mindre modell och ett annat moderniserat med elstart!


Nr. 30 'Halmstad'

Detta är ett lok byggt av Klöckner-Humboldt-Deutz år 1961 för Halmstad järnverk. Det drivs av en V8-dieselmotor vilken genom hydrauldrift driver axlarna. Loket har en maxfart på ca 13 km/h men en enorm dragkraft och smidig växel vilket gör det lämpat för växling och arbetståg. När Halmstad järnverk på 80-talet avvecklade sitt 600-nät köpte OBJ två av dess Deutz-lok vilka blev nr. 29 och 30. Av dessa är nr. 30 renoverad och driftduglig och används ofta i vagnväxlingen i Ohs samt i gruståg.


Nr. 32 'Czarna'

Loket är en V10c från Polen, byggt i Babelsberg 1974, av firman 'VEB Lokomotivbau Karl Marx'. Loket har en rak 6-cylindrig dieselmotor vilken genom en 4-växlad planetväxel driver blindaxeln baktill varifrån koppelstänger överför kraften till de tre drivaxlarna. Loket köptes till OBJ 1995 för att slippa slita på de museala fordonen i arbetståg o.d. Ibland ses loket även i persontåg. Namnet på loket kommer från den lokstation där det var stationerat vid köpet.


Upp igen

Personvagnar


CNo 1, 2 'Stavsjövagnarna'

Sommarpersonvagnar byggda på de godsvagnar Ohs Bruk hade byggt på timmertruckar från Stavsjö Järnväg. Vagnarna var de första som användes i persontrafiken och skulle egentligen ersättas efter ett par år men har blivit kvar.


CFo 3

Kombinerad person- och resgodsvagn byggd på en feldtbahn-godsvagn. Vagnen går i de flesta tåg om sommaren och på vinterkörningen. Har kamin och postlåda.


Co 4

Personvagn av klassisk typ byggd på godsvagnsunderrede från Delary-Strömsnäsbruk. Vagnen har kamin, sänkbara fönster och läderklädsel på bänkarna.


Co 5

Personvagn byggd på samma typ av underrede som nr. 4. Har dock annat utseende med t.ex. fällfönster och bänkar utan klädsel.


CNo 6

Sommarpersonvagn på godsvagnsunderrede. Banans senaste tillskott i personvagnsparken.


CNo 10

Sommarpersonvagn på feldtbahn-underrede. "Skandalen". Reservvagn.


F 11

Resgodsvagn med tjänstekupé. Byggd på 2-axlig flakvagn.


Upp igen

Godsvagnar

Feldtbahn-vagnar

4-axliga flak-boggivagnar med eller utan rörstolpar. Vissa vagnar har två bromsade boggier mot normalt en. Liksom feldtbahn-loken kom dessa till Sverige efter 1:a världskriget.


Stavsjö-vagnar

4-axliga flak-boggivagnar där boggierna utgörs av f.d. timmertruckar från Stavsjö järnväg i Kolmården medan flaken och ramarna är byggda vid Ohs Bruk. De tre vagnarna användes bland annat för transport av storbehållare till bruket. De kan lasta 10 ton och är 2 meter breda. Två av vagnarna är idag utrustade som sommarpersonvagnar medan den tredje fortfarande är i originalskick.


Flakvagnar

2-axliga flakvagnar från bl.a. Delary-Strömsnäsbruk och Anneberg-Ormaryds järnvägar. Alla utom en är obromsade och används förutom i trafiken till transport av slipers och annat.


Tank-boggivagnar

Dessa kommer från Nitro Nobels 600 mm-bana i Gyttorp, där de användes för frakter av bl.a. oleum mellan Gyttorp station och sprängämnesfabriken. Föreningen äger tre sådana vagnar.


I 90

Detta är en 2-axlig lådvagn med broms. Den går ofta i de blandade tågen och är praktisk för transporter av t.ex. cyklar, grillsaker och div. gods.


Timmertruckar

Timmertruckarna kommer från en skogsbana i Polen, men överensstämmer med de truckar som funnits vid en del svenska banor, bland andra OBJ. Då svenska truckar ej längre fanns att uppbringa inköptes fem par från Polen. Dessa fordon kopplas parvis med timmer mellan sig på de vridbara svänglarna.


Tippvagnar

Dessa är ihopsamlade lite varstans ifrån. De är helt ofjädrade, saknar koppel i egentlig mening och har en benägenhet att spåra ur i växlar, kurvor och rakspår, helst fullastade. Inte desto mindre tog sig några företagsamma individer för några år sedan sig för att renovera ett antal av dessa vagnar. De renoverade vagnarna kom från Vaggeryds kolbrygga. Vagnarna används inte i trafik utan går som bangårdsvagnar.

Upp igen
[Ånglok] [Motorlok] [Personvagnar] [Godsvagnar]
tillbaka